Ostbricka hos Jemtelius

Helgens höjdpunkt, en obestämd mycket god get, Appenzeller samt en lagrad väldigt smakrik Talleggio. Tack igen för en strålande after work Fredrik.

Imorgon är det avsmakning av Locatellis nya meny med viner och drinkar. Mer om det senare.

iPhone-apps - Fromage & Jamie Oliver 20 min meals

När jag fick min första mobiltelefon 1994 var det otroligt stort. 15 år senare har jag fått min första iPhone och det känns som en revolution. Nya apps varje vecka. I mat & dryck-genren har jag hittat två som jag verkligen gillar. Fromage och Jamie Oliver 20 minute meals.

Jamie Oliver 20 minute meals kanske inte innehåller så stora nyheter om man läst hans böcker, men i det här nya formatet får alla recept och smarta tips & tricks i köket en helt ny dimension. Video-delen är välproducerad och Jamie är bitvis väldigt rolig. Och då syftar jag inte på hans talfel. (kolla in avocado-tipset)

Recepten innehåller förutom inköpslistor och riktigt fina steg-för-steg-bilder, kommentarer och pepp-talk. Även om appen kostar 55 kr så är den extremt prisvärd. Tastelines känns i jämförelse väldigt trist.

En av 1000 bilder, 50 nya recept och 75 minuter video.

Fromage är ett ostregister med cirka 500 ostar från hela världen. Sorterbara efter region, mjölktyp eller textur. Med vintips, fördjupad information och historia samt möjlighet att göra egna anteckningar är det här den bästa ost-appen jag hittat.

Faktan är hämtat från fromages.com, cheesesupply.com, igourmet.com samt Spanish Institute for Foreign Trade (ICEX). 22 välinvesterade kronor.

Mammadrink

Precis alla 40-tallister vill "festa till det" med en Irish efter maten. Själv föredrar jag 10-kaffet på Smaka. Dubbel espresso, mjölk och 6-12 cl Benedectine DOM.

Grillkorv i baconrock

Jag kan inte avgöra vad som är special i den här rätten. Baconskivorna runt korven eller burkmajsen i paprikahalvorna.

Brie De Meaux De Tradition (AOC)

Det här opastöriserade originalet från Renard Gillard får exemplaren man hittar i dagligvaruhandelns trötta ostdiskar att framstå som rena skämten. (gäller inte Ica Focus) Att gummi-kopiorna som serveras, gärna med röd paprika, på släktkalas, studentskivor och andra högtider ens får kallas för Brie är skymf mot denna ostarnas ost.

Gillards Brie De Meaux vann för övrigt Ost-VM 2007 som världens bästa ost. Tyvärr verkar deras site hackad...)

Brie De Meaux är den mest klassiska av franska ostar och räknas som förebilden för ostar i vitmögelfamiljen. Första noteringen är från 774 och sedan 1980 har den en egen appelation strax utanför Paris. Konsistensen är krämig med ett hårt skal som lätt knäcks, till skillnad från kopiornas sega yta. Smaken är rejäl, detta exemplar är väl mogen. Gräddig med toner av champion och nöt. Svaga stallvibbar också. Bra skit helt enkelt.

Vin till blev en Crozes-Hermitage 2005 (E Guigal) som kanske är i kraftigaste laget. Men oj så gott. Röd Bordeaux är ju annars typvinet till denna ost.

Det vackraste

Pre Gorby

Kan det bli mer angenämt?

Bland brittiska pensionärer på Madeira

Vi hade en riktigt varm och lugn vecka i Funchal på Maderia. Mellan 27-30 grader varje dag. En ö full av berg, brittiska pensionärer, Madeiravin, färsk fisk och solmogen frukt. Trots ett enormt utbud av råvaror så var det svårt att hitta bra restauranger som inte stekte tonfisken torr och kokade grönsakerna fem minuter för länge. Till slut så hittade vi alla fall en liten familjerestaurang som vi besökte totalt tre kvällar. Hit lär vi återvända.

Tonfisk - en specialitet på ön.

Någon okänd vacker fisk.

Espada - Madeiras nationalrätt. Otroligt ful djuphavsfisk som lever på 2000 meters djup men som går upp och äter på runt 700 meter då den fångas. (förstabilden)

Vi drack och testade nog ett par flaskor Madeiravin under veckan. Blandade upplevelser. På familjekrogen hittade vi i alla fall rätt. Riktigt bra mat, vin och service.

Ät gärna bananer med skippa Doles.

På samma marknad köpte vi glatt på oss lite passionsfrukter efter att ha fått provsmaka alla sorter. Tyvärr missade vi att kolla in kilopriset som var 25€. 200 spänn för 800 gram smuggelfrukt.

Utsikt från hotellpoolen på taket. Atlanten i ryggen.

Sedvanlig bricka på hotellrummet. Kanske inga historiska ostar men väldigt mysigt. Ost i sängen är något jag rekommenderar starkt.

Nöden har ingen lag när vinet är 28 grader varmt...

Veckans combo - Hel special och Capricosa

Efter en vecka på Madeira med mat, dryck och vila i fokus så ska det blir ordning igen. Varken mospizza eller bea på menyn alltså. Bilder från resan kommer snart.

Kock & Vin - fulländat återbesök

En utsikt värd sin vikt i guld.

I veckan bjöd Jacob mig på Kock & Vin. Senaste besöket för ungefär 1,5 år sedan var sista helgen innan sommaruppehållet. En stekhet helg när Bruce var i stan och luftkonditioneringen hade gått sönder... Trots lite dåliga förutsättningar den gången (vi svettades svårt), så var vi väldigt nöjda även om jag hade förväntat mig mer av vinvalen.

I tisdags kändes det som om en rejäl nivåhöjning. Allt var bättre. Maten mer kreativ med roligare smakkombinationer. Alla drycker var precis sådär wow! som jag vill att det ska vara. Som ett riktmärke när man själv försöker hitta rätt i Systemets sortiment.

Förra gången kändes det "grymt, men nästa gång testar vi någon annat ställe". Nu längtar jag redan till nästa gång...Tack Jacob.

Bilderna (och minnet) verkar ha blivit suddigare desto längre in på middagen vi kom... Här är några korta minnesanteckningar. Flera viner saknas dock.

Oidentifierad förrätt som kom in efter en fantastisk amuse som uppenbarligen gav kvällens första minneslucka.

Rökt makrill med Vänerlöjrom, mannagryn och svartvinbärsgelé. Rökt, salt, sött, krämigt. En killer.

Råräkor med havtorn, pepparrotssorbet samt rättika och hasselnötter. Kvällens bästa rätt. Till det en Chablis av bättre klass...

Bondbönor och gröna ärtor med inlagda krusbär samt kaninköttbullar. Bisarrt gott, om man gillar ärtor dvs. Vitt från Loire.

Halstrad gös med nävgröt, fläsk, stekt svamp från Viskafors samt svampbuljong. Röd Bourgogne.

Oxkind brässerad med tomat och libbsticka samt knipplök.

Köttet smälte i gommen! Måste testlaga oxkind hemma.

Bourdeaux till oxkinden.

Först cocktail på morotsjuice (och gin tror jag)...

....sen morötter från Ugglarp.

Frusna lingon med punschkräm tillsammans med en äppelciderliknande dryck som Jacob gick igång på.

Björn(s)bär med frusen örtinfusion, sötad persiljerotskräm och maränger.

Jamaicansk rom, espresso och någon form av smulkaka on the rocks.

Entrérätt med tomat

Gazpachon som Gud glömde.

Restaurang Familjen - en ny favorit

Råbiff med riven rödbeta och bakad äggula. 98:-

När Mannerström för ett antal år sedan slog upp dörrarna för sin köttrestaurang Steak på Arkivgatan 7, så dröjde det bara några månader tills galna kosjukan bröt ut... Nu i efterdyningarna av finanskrisen öppnar Björn Persson från Kock & vin och Björns Bar Familjen i samma lokal. Vi får hoppas att timingen blir bättre.

Konceptet ska ligga någonstans mitt emellan de båda restaurangerna och menyn är enkel med få huvudrätter. Men precis som på Björns Bar finns det även en hel lista av ostar och småplock att välja på. Samma personliga och proffsiga personal som alltid.

I tisdags blev det en råbiff med bakad äggula, rivna rödbetor, kapris, krasse och en kräm som jag inte minns innehållet på. För första gången någonsin blir jag inte rekommenderad öl till biffen utan en Italiensk Sangiovese. Klockrent.

Efter det en vegetarisk varmrätt på senapsglacerad majrova. Tillbehören var bland annat mangold, Kvibille gräddädel, en rotfruktskräm och krasse. 155:- Superklasse!

Ett tips är att boka bord. Det var med nöd och näppe vi fick plats, en tisdag... Familjen lär vara här för att stanna.

Spontan-äta-ute-listan oktober 2009:

1. Familjen

Närodlat, hög finess, bra viner på glas, mysigt och väldigt prisvärt.

2. Hello Monkey

Den Japanska råbiffen är fortfarande stans bästa.

3. Smaka

Köket är på topp. Ny meny med confiterad oxbringa och vildsvin.

4. Björns Bar

Ost- och vinpalatset.

5. Grill Del Mundo

För att grillat är godast.

6. Trean

Nu även med after work på fredagar från 15-19. Bara att ta hissen hem.

Vinnare i klassen osmakliga blomkålsrecept

Perverst.

Chiligryta - sökandet efter den perfekta styrkan

Det bästa med att vara förkyld (svininfluensa?) är att man får dricka starksprit till Aktuellt på en måndag. Man får även hetsäta en burk marinerade vitlökar med hopp om att skrämma iväg bacillerna. Gårdagens chili-experiment var kanske det bästa försöket hittills, idag känns det mycket bättre.

Fredrik i Pallazzot är sjukt bra på chiligrytor och eftersom han inte svarade i mobilen så fick det bli på känn. Förutom chili och bra kött, så tror jag nyckeln är burken i mitten - bönsås/bönpasta. Efter noggrant urval på den asiatiska butiken (den borde varit spansk jag vet) så hittade vi två burkar med få ingredienser som både var utan konstiga tillsatser och fisksås... (Ajvar från Bellevue) Med grytbitar på högrev från Gröna gårdar tycker jag första försöket blev helt ok. Detta är mest en minnesanteckning på vägen och bör kanske inte ses som ett färdigt recept.

Ingredienser

Ca 500 gr grytbitar på högrev (ekologiska)

2-3 gula lökar

3 vitlöksklyftor

2 paket Muttis krossade tomater

4 rågade matskedar chilipasta

2 rågade matskedar bönpasta

2 rågade matskedar ajvar

2 gröna grovt hackade paprikor

1 röd grovt hackad paprika

1 burk små svarta bönor

3-4 Grön chili (Capsicum Frutescens) Antal beroend på styrka.

Styrka: 50 000-100 000 Scoville enligt boken men denna var ganska vek...

(Jfr Peperoni 5-1 000, Cayenne 35-55 000, Red Savina 500-577 000)

Juice från en halv lime

Salt

Vatten

Kallpressad ekologisk rapsolja

(Gunnarshögs gård från Österlen ska de va..)

Bryn först lök och vitlök, sen köttet. Blanda och i med resten, men vänta med bönor och paprika. Låt koka i 2 timmar. I med paprika och bönor, salta om det behövs. Späd med vatten så det inte kokar torrt. Låt koka ungerfär 30-60 minuter till.

Nu är det sjukt mustigt, men inte för starkt. Kötttrådarna är så möra att dom smälter. Surdegsbröd eller ris är nog bäst till. Vi nöjde oss med en Ica-baguette. (ve och fasa)

När vinet verkligen gör skillnaden...

Bort med druvorna och dit med räkor så är fredagen räddad. Gelén kan enkelt justeras för att passa före eller efter maten. Förslagsvis Sancerre före och en Sauternes (t ex Yquem) efter. Kanske rosé till midsommar? Möjligheterna är oändliga.

Clownmat

Det intressanta med det här receptet är att någon, en redaktör, kock eller kreativ ledare, måste ha gett sitt ok att publicera skiten. Vissa saker förblir mysterier.

Nypremiär på Treans

Nu har John och hans fru tagit över Treans i huset och ska börja ha öppet ons-fre på kvällarna utöver lunchen. Något koncept finns inte än. John hade inte så mycket idéer heller tydligen, mest stressigt att hinna med allt. Funderar på att bidra med lite tankar jag har. Opretentiöst och prisvärt är signumet.

L är på firmafest och jag har tappat rösten efter en förkylning. Känns helt rätt att glida ner med ett magasin i handen och käka lite och ta en öl. Sex rätter totalt på menyn. Till förrätt en gravad ryggbiff, carpaccio. Grymt gott. Fräscht och väldigt mycket smak i köttet. 97 prisvärda kronor.

Till varmrätt en ryggbiff, perfekt ungstekt. Inget speciellt, bara bra tillagat och enkelt. 149 kronor.

Till efterrätt en ostbricka. (vad annars?) Hårdost, väldigt salt, John minns inte namnet mer är att han handlat från en bra fransk importör. Smakar väldigt mycket som en Pecorino. Den andra vitmögeln är smörigt rund i smaken. Supergod, lite som en Brillat fast med ett mildare skal. Grönmögeln måste vara en Rouqefort. Krämig och väldigt salt. 87 kronor.

Alla som bor i närheten, kom hit. Stöd Treans! Alströmergatan 3a.

Apropå lågkonjunkturen

Basement hade ett after work-erbjudande i höstas. Tre nivåer i stil med; Depressionsbilligt, Vill ändå unna mig ett glas, Vadå lågkonjunktur? Rolig den där Wagner. Och ja, han verkar ha kvar stjärnan.

Kantarellerna, synden och jag

När mamma levde var burken på bilden ett återkommande samtalsämne. "Har du hittat något ställe som säljer Mei Yens smaksalt än?" Ett konstant sökande efter saltet som trollade fram smaken ur vilken råvara som helst. Speciellt i kantareller. Flingsalt i all ära, men vi var rörande överens om att inget gick upp mot Mei Yen till det gula guldet. Mina vänner kan intyga. Mina svampmackor är riktiga killers.

Så när jag för drygt ett halvår sedan läste "Den Hemlige kocken" och vad som döljs i våra livsmedel så väcktes tanken... det kunde väl inte vara så att... mycket riktigt. Mei Yen smaksalt innehållsförteckning: Salt, socker, maltdextin, smakförhöjare, E621, E627, E631. En burk full av syndens pulver i sin renaste form. Min perfekta svampmackebild sattes på spel. Ska jag aldrig få känna den smaken igen?

Nu återstår bara en halv burk som jag fick av mor och jag vet ingen butik som är återförsäljare. Så jag tänker glatt använda upp det sista och njuta av mina svampmackor den här hösten också. Det är ju trots allt bara en smakförstärkare, inte kokain vi pratar om.

En syndig svampmacka. Schalottenlök, äkta smör, kantareller, Mei Yens smaksalt, peppar, vispgrädde, vitt bröd (helst surdeg) och Västerbottenost.

Nu är det boxtime! Fyra solar självklart.

Jobbet har tagit all fokus den senaste tiden så jag ligger efter på bloggfronten. Blir en gammal favorit i repris så länge.